Övergödning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

www.beeg.com

Orsaker

Reningsverk och enskilda avlopp

Tidigare var reningsverkens bristande effektivitet ett stort problem, men dessa har blivit betydligt bättre på senare år. Fortfarande anses dock enskilda avlopp stå för en oproportionellt stor andel av utsläppen från hushåll, vilket gäller för de som endast har trekammarbrunnar och leder sitt vatten direkt till rinnande vattendrag. Anläggningar som däremot tvingar vattnet att gå genom marken som till exempel infiltrationsanläggningar ger små läckage då marken tar upp merparten av fosforn. Markens förmåga att ta upp fosfor är i de flesta fall betydligt större än de reningsverk som används för enskilda hushåll. www.beeg.com

Jordbruk och skogsbruk

Jordbruket bidrar med gödande ämnen via växtnäringsläckage, det vill säga när löst växtnäring följer med överskottsvattnet från marken via grundvattnet ut till vattendragen.

Kväveläckaget är generellt sett betydligt större på lätta sandjordar än på styvare leror [1]. Detta faktum sätter också skogsbruket i fokus, då större delen av skogarna finns på lätta jordar (inklusive podsoler).

Dock har jordbrukets läckage av växtnäringsämnen minskat på senare år genom målmedvetet miljöarbete. Dagens läckage av t.ex. kväve beräknas ligga på samma nivå som på 1860-talet. [2]

Andra faktorer

Andra källor till övergödning är biltrafikens utsläpp av kväveoxider[3] och minskad areal våtmark (genom bland annat myrodling).

Även svaveldioxid - från t ex förbränning av fossila bränslen eller smältverkens rostning av sulfidhaltiga malmer - i kombination med ammoniak bidrar till övergödningen. Svaveldioxid är en gas som med atmosfärens syre och vatten omvandlas till svavelsyra. När ammoniak (också en gas) - från t ex från jordbrukets stall- och konstgödsel samt från naturliga förmultningsprocesser i markens ytskikt - når svavelsyran i molnen reagerar dessa båda ämnen under bildning av ammoniumvätesulfat, som är ett effektivt gödselmedel och sålunda bidrar till övergödningen. [4]

Åtgärder mot övergödning

Det finns flera olika åtgärder som kan vidtas för att minimera övergödningen.

Rena fosforn och kvävet

Frågan om huruvida kväve och fosfor bör renas för att minska övergödningen har varit omstridd i forskarsamhället under många år. Kanadensiska sjöexperiment på 1970-talet visade att fosforhalten styr den långsiktiga algkoncentrationen, samt att minskad kvävetillförsel inte minskade algblomningarna, utan istället gynnade alggrupper som kvävefixerande cyanobakterier.[5]. Av den anledningen ansågs minskning av fosforbelastning vara det enda botemedlet mot övergödning i sjöar. Rening av fosforutsläpp till sjöar har också gett många lyckade exempel på miljöproblem som går att åtgärda. På senare år har det dock ifrågasatts om långsiktig fosforreglering av algblomning verkligen gäller alla sjöar.

I kustområden anses kväve spela en viktig roll och i bräckvattenhav som Östersjön anser många forskare att både kväve- och fosforrening behövs, men även detta har länge varit föremål för intensiva och laddade diskussioner[6].

Lantbruket

Genom att bl.a. använda fånggrödor, minska jordbearbetningen och öka vallodlingen, kan jordbrukets växtnäringsläckage minska en hel del. Andra åtgärder är bland annat att förbättra och gödsla effektivare, förbättra markstrukturen med exempelvis en bra dränering och kalkning. Dränering kan indirekt öka på övergödning genom att öka transporten av fosfor och minska denitrifikationen i jorden.

Källor

  1. ^ http://www.sjv.se/download/18.145865710403e1b1bc800012/utlaklanna.pdf
  2. ^ Hoffman M, Jonsson H, Gustafson A, Grimvall A, 2000. Leaching of nitrogen in Swedish agriculture - a historical perspective. Agriculture Ecosystems and Environment 80 (2000) sid 277-290. (Abstract)
  3. ^ ”Övergödning-näring i överflöd”. Övergödning-näring i överflöd. Kristianstads kommun. http://www.buf.kristianstad.se/kick/not/vattenundersokning/overgodn2.htm. Läst 20 februari 2012. 
  4. ^ Stig Andersson, Artur Sonesson, Nils-Gösta Vannerberg. 1999. Kemin i samhället.
  5. ^ Schindler, D. W., 1977. Evolution of Phosphorus Limitation in Lakes. Science, Volume 195, Issue 4275, pp. 260-262.
  6. ^ http://www.umces.edu/people/boesch-eutrophication-swedish-seas Eutrophication of Swedish Seas, Naturvårdsverket

Externa länkar