Kielce
| Kielce | |||
| Kielce | |||
| Stad | |||
 Kielce
| |||
|
|||
| Land |  Polen
| ||
|---|---|---|---|
| Region | Świętokrzyskie | ||
| Vojvodskap | Świętokrzyskie | ||
| Koordinater | 50°52′N 20°38′Ö / 50.867°N 20.633°Ö | ||
| Area | 109,45 km² | ||
| Folkmängd | 192 478 (2021) | ||
| - tätort | 1,900 | ||
| Befolkningstäthet | 1 759 invånare/km² | ||
| Ledare | Bogdan Wenta | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Postnummer | 25-001, 25-900 | ||
| Geonames | 769250 | ||
  Kielces läge i Polen.
| |||
| Webbplats: http://www.um.kielce.pl | |||
Kielce är en stad i södra Polen, belägen 110 km nordöst om Kraków, vid foten av berget Łysa Góra. Den är residensstad i Świętokrzyskie vojvodskap. År 2014 hade staden 199 475 invånare.
Kielce är en industristad med tonvikt på tung industri och livsmedelsindustri. I närheten av staden bedrivs gruvdrift.[1] Från staden kommer fotbollslaget Korona Kielce.
Historia
Det är inte känt när Kielce blev till men senast på 1100-talet tillföll Kielce med omkringliggande mark Krakóws biskopar som reste en kyrka benämnd "Sankt Wojciech" (Sankt Adalbert).[2] 1384 erhöll Kielce stadsprivilegier.[1] År 1496 förlänade kardinal Fryderyk Jagiellończyk Kielce ett stadsvapen: en röd sköld med en gyllene krona, under kronan i samma färg bokstäverna CK, en förkortning av latinska „Civitas Kielcensis” vilket betyder medborgare av Kielce.[2] Staden blev förstörd under det polsk-svenska kriget år 1655 vilket hämmade stadens utveckling men i början av 1700-talet återtog staden sin forna ställning. Staden blev återigen förstörd i samband med det polsk-ryska kriget 1794 då general Tadeusz Kościuszko förlade sin garnison i området.[3]
Staden var österrikisk mellan 1795 och 1815, och rysk mellan 1815 och 1918.[1] Under första världskriget var den besatt av österrikarna från den 15 augusti till den 4 november 1914 och av ryssarna från den 5 november 1914 till den 12 maj 1915, då staden intogs av tyskarna.[4] Under andra världskriget var Kielce ett viktigt område för motståndsrörelser som Armia Krajowa (AK) och Gwardia Ludowa (GL). Stadens befolkning minskade dramatiskt under kriget till följd av massavrättningar av civilbefolkningen, i synnerhet av dem med judiskt påbrå. Före utbrottet av andra världskriget hade staden en judisk befolkning på cirka 28.000, men då Röda armén intog staden i januari fanns bara 400 kvar, varav 18 judar från Wien. [5]
Den 4 juli 1946 ägde pogromen i Kielce rum då 42 judar dödades och omkring 50 skadades.[6][7][8] Dådet utfördes främst av den polska milisen och armén; det är ännu idag oklart vad som orsakade denna tragedi och vilka motiv som låg bakom denna.
Kielce efter andra världskriget
På 1960-talet upplevde Kielce en snabb utveckling, nya bostadsområden växte fram. 1971 byggdes en amfiteater och 1974 öppnades teknisk högskola i staden. En omfattande ombyggnation av staden genomfördes, bland annat renoverades hela gamla området kring Sienkiewiczgatan.[9]
Sport
- KS Vive Targi Kielce, herrhandbollslag
Referenser
- ^ [a b c] ”Kielce”. Store norske leksikon. http://snl.no/Kielce. Läst 9 december 2010.
- ^ [a b] ”Historia Kielc”. Arkiverad från originalet den 12 november 2010. https://web.archive.org/web/20101112114609/http://www.kielcowo.pl/historia-kielc/. Läst 13 december 2010.
- ^ Urzad miasta Kielce, Historia, http://www.um.kielce.pl/pl/poznaj_miasto/historia/ Arkiverad 2 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Kielce i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
- ^ Urbański K., Zagłada ludności żydowskiej Kielc 1939-1945, Kielce 1994, ISBN 83-86006-10-2
- ^ Anti-Jewish Riots In Poland - Times Archive
- ^ Engel D. Patterns Of Anti-Jewish Violence In Poland, 1944-1946 Arkiverad 19 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Williams Anna. The Kielce Pogrom
- ^ Ulica Henryka Sienkiewicza w Kielcach, polsk Wikipedia, http://pl.wikipedia.org/wiki/Ulica_Henryka_Sienkiewicza_w_Kielcach
